Då befinner man sig på svensk mark.
Så jag har ljugt för alla mina vänner och min familj. Jag har sagt att jag kommer hem 15 december när jag egentligen har haft en biljett bokad för hemresa från Melbourne 4 december hela tiden, allt för att jag skulle få överraska mina nära och kära. För en människa som har svårt att hålla käften när man sitter på roliga nyheter så har det varit svårt att inte säga något. Men igår landade jag på arlanda där min fina underbara Amanda hämtade upp mig. Sedan överraskade jag min familj och mina vänner. Jag har fått så många olika reaktioner! Vissa gråter, andra blir tyst och en vän blev till och med lite småsur (på ett vänskapligt dra-åt-helvete-sätt). Det känns så underbart att vara hemma igen! Jag får dricka mitt himmelskt goda gevaliakaffe, jag får umgås med min bror (som inte trodde det var sant att lillasyster stod innanför dörren när han kom hem igår) och jag får kramas med Ewelina, dricka kaffe med Jossan, prata om framtid och drömmar med Amanda osv osv. Fast vädret i Sverige får mig att vilja vända direkt till Aussie igen. Min stackars kropp är van vid 35+ och vet inte riktigt hur man hanterar kyla och mulet väder. Men om några dagar ska det nog ordna upp sig.
Efter att inte ha sovit på 2.5 dygn somnade jag runt 23 igår, men på grund av en jetlag värre än Jimmie Åkessons utbrändhet så vaknade jag runt 5 imorse. Så nu ligger jag i min underbara säng (MIN SÄNG, MIN ÄLSKADE SÄNG) med elementet på hög värme, dricker en kopp svenskt välfärdskaffe och njuter av att befinna mig på svensk mark. Idag ska jag överraska några fler vänner som inte vet att jag är hemma igen (vid tidpunkten när jag publicerar detta inlägg så är alla överraskningar klar dock). För mina vänner som jag inte har åkt och överraskat: BLI INTE ARG PÅ MIG. Det är verkligen svårt att lyckas överraska folk och det är helt omöjligt att hinna med alla. Jag kommer vara hemma i över 2 månader så jag kommer hinna träffa alla :)
